VEGAN WEDNESDAY - RANT
Det var ett tag sedan jag skrev ett ordentligt Vegan Wednesday inlÀgg. Jag gillar de inlÀggen för det kÀnns som att jag fÄr ventilera lite samt dela med mig om saker, sÄ jag skriver dem oftast för att jag vill och inte för att jag mÄste.
Just nu kan jag bara inte. Jag finner ingen ro, jag vet inte vad jag ska skriva om och det genererar mest bara Ängest. Den hÀr tiden pÄ Äret Àr en av de vÀrsta för mig ur djursynpunkt. Det Àr ledsna och döda djur överallt; jackor, filtar, julskinka, lÀderstövlar och en fluffig toffs pÄ en mössa.
Jag blir sÄ jÀvla ledsen.
Jag blir ledsen nÀr jag tÀnker pÄ grisarna som mina vÀnner möter utanför slakteriet i Kristianstad, jag blir ledsen nÀr jag tÀnker pÄ alla orangutanger som förlorar sina hem och sina liv pÄ grund av palmolja och jag blir ledsen dÄ jag tÀnker pÄ kaniner och fÄglar som plockas levande för att deras pÀls ska bli en halsduk eller deras fjÀdrar ska bli en prydnadskudde.
Just nu kan jag bara inte. Jag finner ingen ro, jag vet inte vad jag ska skriva om och det genererar mest bara Ängest. Den hÀr tiden pÄ Äret Àr en av de vÀrsta för mig ur djursynpunkt. Det Àr ledsna och döda djur överallt; jackor, filtar, julskinka, lÀderstövlar och en fluffig toffs pÄ en mössa.
Jag blir sÄ jÀvla ledsen.
Jag blir ledsen nÀr jag tÀnker pÄ grisarna som mina vÀnner möter utanför slakteriet i Kristianstad, jag blir ledsen nÀr jag tÀnker pÄ alla orangutanger som förlorar sina hem och sina liv pÄ grund av palmolja och jag blir ledsen dÄ jag tÀnker pÄ kaniner och fÄglar som plockas levande för att deras pÀls ska bli en halsduk eller deras fjÀdrar ska bli en prydnadskudde.
Â
bild
Jag blir ledsen nĂ€r jag tĂ€nker pĂ„ djuren som lever sina liv i burar pĂ„Â hjul och fĂ€rdas runt runt runt runt i strĂ„lkastarljus, jag blir ledsen dĂ„ jag tĂ€nker pĂ„ alla tuppkycklingar som klĂ€cks och dödas dagligen och jag blir ledsen dĂ„ jag tĂ€nker pĂ„ de djuren som just nu utsĂ€tts för brutala och smĂ€rtsamma djurförsök.Â
Jag kÀnner bara hopplöshet.
Den hÀr fasen Àr Äterkommande som djurrÀttsaktivist, hopplösheten. NÀr det kÀnns förgÀves att kÀmpa dÄ ingen bryr sig. Vad spelar det för roll att grisen som levde sex mÄnader i ett betongstall utan grÀs, solljus och lera nÀr nÄgon fick njuta av bacon under sin tjugo minuters lunchpaus? NÀr det bara Àr det som gÀller. Mina smaklökar, mina klÀder, mina behov, mina val.
Jag blir sÄ otroligt arg.
Â
Arg för att det Ă€r en sjĂ€lvklarhet att vissa djur Ă€r produkter och andra Ă€r familjemedlemmar. Vissa djur lever och andra gör det inte. En gris i en betongfabrik - lever den? Eller finns den bara? Den fĂ„r aldrig se solen, den fĂ„r aldrig springa pĂ„ grĂ€set och den fĂ„r aldrig socialisera pĂ„ sina vilkor. Ăr det att leva? MĂ„nga som man möter just pĂ„ vigil utanför slakteriet, eller som kommenterar bilder dĂ€rifrĂ„n sĂ€ger att djuren ser fina och oberörda ut trots situatuationen att de befinner sig i ett rörligt fordon och utanför betongvĂ€ggarna för första gĂ„ngen. Men hur hade man reagerat dĂ„ man inte kĂ€nner till glĂ€dje, lycka eller sorg - utan enbart tristessen i en betongfabrik? Ăr det stimulerande och lĂ€rorikt att spendera sitt liv instĂ€ngd pĂ„ en liten yta och trĂ€ngas med andra, utan nĂ„gon som helst sysselsĂ€ttning. Vad Ă€r glĂ€dje dĂ„? Givetvis Ă€r man apatisk.
Â
Â
Varför Àr det okej att Àlska den ene men Àta den andre?
Jag stÀller den frÄgan dagligen, bÄde till mig sjÀlv och till folk jag möter i samtal. Jag har Ànnu inte fÄtt nÄgot svar pÄ varför det Àr okej att förvara vissa djur och leva med andra djur. Jag tÀnker att ingen vÄgar svara för det skulle vara att erkÀnna att man gör fel. För det Àr fel. En kyckling Àr inte mindre vÀrd Àn en undulat - men ÀndÄ sÄ Àter man kycklingen och lever med undulaten.
Det Àr sÄ skevt.
Jag skulle kunna fortsÀtta denna text i evigheter men ska inte göra det. Jag ville bara skriva av mig. Det Àr mycket Ängest i omlopp i kroppen just nu och det hÀr Àr en stor anledning till det. SÄ splittrad. Jag vet inte vad jag ska fokusera pÄ just nu. Vem ska jag rÀdda först? Kan jag rÀdda nÄgon?
Jag stÀller den frÄgan dagligen, bÄde till mig sjÀlv och till folk jag möter i samtal. Jag har Ànnu inte fÄtt nÄgot svar pÄ varför det Àr okej att förvara vissa djur och leva med andra djur. Jag tÀnker att ingen vÄgar svara för det skulle vara att erkÀnna att man gör fel. För det Àr fel. En kyckling Àr inte mindre vÀrd Àn en undulat - men ÀndÄ sÄ Àter man kycklingen och lever med undulaten.
Det Àr sÄ skevt.
Jag skulle kunna fortsÀtta denna text i evigheter men ska inte göra det. Jag ville bara skriva av mig. Det Àr mycket Ängest i omlopp i kroppen just nu och det hÀr Àr en stor anledning till det. SÄ splittrad. Jag vet inte vad jag ska fokusera pÄ just nu. Vem ska jag rÀdda först? Kan jag rÀdda nÄgon?
Jag hÄller med dig om att det Àr konstigt med olika "vÀrde" pÄ djur :/ Tycker att alla djur ska ha det bra!