WHEN THINGS GET KINDA CRAZY
Idag Ă€r ingen vanlig dag, idag Ă€r Januari Ă€ntligen över, idag Ă€r det fredag och idag slĂ€ppte vĂ€rldens bĂ€sta band en ny lĂ„t.Â
Jag har vĂ€ntat lĂ€nge pĂ„ denna lĂ„ten och förvĂ€ntan har varit hög dĂ„ jag rĂ€knat ner dagarna - hur kommer den hĂ€r skivan att lĂ„ta?Â
A M A Z I NG
Tokio Hotel har gjort det igen. NĂ€r jag tryckte pĂ„ play sĂ„ var det som att min Ă„ngest löstes upp och försvann. Som en svĂ€rm av fjĂ€rilar (ljusblĂ„, av nĂ„gon anledning) sĂ„ lĂ€mnade den min kropp. Trycket över bröstet lĂ€ttade.Â
Jag har tidigare kÀnt Ängest och oro över om jag kommer klara av att gÄ pÄ spelningarna i sommar, men just nu, just i denna stunden kÀnns det inte som ett problem. TvÀrt om sÄ kan jag inte vÀnta. Kan inte fÄ vÀnta pÄ att fÄ dansa till just den hÀr lÄten. Jag kan inte vÀnta pÄ att för höra resten av skivan!
Det finns bara ett band som ocksĂ„ har haft den effekten pĂ„ mig och det Ă€r kent. De lĂ€ttade pĂ„ trycket lĂ„ngt innan Tokio Hotel kom in i mitt liv. PĂ„ ett sĂ€tt kĂ€nns det sĂ„ himla fint att det fortfarande finns musik som fĂ„r det att kĂ€nnas sĂ„ hĂ€r, som lyfter en upp frĂ„n marken igen. Mindfulness och Tokio Hotel, Ă€r det vad jag behöver för att kĂ€nna mig levande igen?Â