/ VARDAG /

VAD ÄR DET FÖR FEL PÅ ÅNGEST?

Nu tänker ni kanske vadå vad är det för fel på ångest? Det finns ju massvis med fel med ångest! Och ja, det är exakt det jag vill säga med detta inlägget.

Varje gång jag har har kommit över ett nytt hinder i mitt liv blir jag sådär löjligt stolt över mig själv
. Klarar jag detta klarar jag vad som helst, typ! Jag har växt så himla mycket i mig själv de senaste två åren, jag har varit med om så mycket och jag har lärt mig hantera min stress och min ångest på helt nya sätt. Helt av mig själv. Det måste man få vara stolt över.

Tillexempel är mina jobbresor en sak som jag för bara några år sedan snabbt satte ner foten för. Aldrig att jag skulle kunna sätta mig på ett flyg och sedan stanna borta i dessutom mer än två veckor! Helt själv!! Så rädd för att flyga, så rädd för att vara själv, så rädd för att vara på okänd mark. Tänk om något händer. Tänk om jag får en panikattack, tänk om mina pengar tar slut, tänk om flyget ställs in! Tänk om tänk om tänk om!

Men så bara gjorde jag det, en kall februaridag förra året. Ombord klev jag på en tre timmar lång flygresa till en stad jag aldrig varit i med en galen kines som jag knappt ens kände. Jag hade så mycket ångest, så mycket resfeber och jag var så rädd. Jag och min kollega bodde på två olika hotell med tjugo / trettio minuters resväg mellan oss och jag bodde mitt i centrum. Spenderade första natten klarvaken gråtandes och lyssnandes på alla hysteriska polisbilar ute på gatan nedanför. 

Men det visade sig bli the time of my life, som man brukar säga! Känslan jag hade då jag kom hem från den här resan går knappt att beskriva. Jag trodde att jag skulle explodera av stolthet. Jag gick som på små moln en evighet efter detta, helt upplyft av mig själv, hur glad jag var över att jag åkt och på hur kul vi hade haft! 

Resan till Barcelona följdes av en resa till Berlin. Jag klarade det med. Därefter klarade jag en bukoperation. Och ytterligare en efter det då jag fick mitt cancerbesked, innan det återigen var dags för att resa till Barcelona. Jag klarade av en hektisk men rolig semestervecka i London med min sambo innan vi delad på oss och jag flög till Stockholm för att stå sida vid sida med mina största idoler, det mest magiska som jag aldrig någonsin ens kunde drömma om att få uppleva. Dagen efter klarade jag mig även igenom terrorattacken i Stockholm.
 
Att befinna sig i större folksamlingar efter terrorattacken den 7 april i år blev plötsligt ännu svårare. Nu är mitt liv slut tänkte jag. Aldrig mer kommer jag våga gå på konserter, åka på mina jobbevent eller ens ställa mig på tågstationen. Mardrömmarna därefter var inte att leka med, upplevelsen var värre än att få mitt cancerbesked. Jag hade en gnagande ångest under hela min vistelse i Berlin tidigare i somras som sedan byttes ut av bubblor av glädje då jag kom hem. Jag kände mig så modig! Samma ångest grodde även under min senaste resa nu för någon vecka sedan, och samma stolthet bubblade upp då jag kom hem. Jag gjorde det! 
 

Och nu. Nu sitter jag här med stressmonster som slåss och ångestråttor som gnager i magen då jag ska åka till Las Vegas. Allting börjar om på nytt. Ny resa, ny stad och ny kollega. Och då kommer jag till min poäng med det här långa och dramatiska inlägget, varför lär man sig aldrig? Vad är det för fel på ångest? Jag vet ju att jag klarar detta. Jag vet jag vet jag vet att jag klarar detta. Jag har utsatt mig själv för mina största rädslor så många gånger men ändå har jag panik just nu. Varför har jag panik och ångest inför det här? Det kommer ju bli fantastiskt, eller hur?

Jag förväntar mig inget svar på det här.. jag behövde bara skriva av mig. Tankar uppskattas såklart!
#1 / / Mirano:

Ångest är tamigtusan bland det värsta som finns, och det är ju sällan logiskt hur det fungerar också. Det enda man kan göra för att slåss mot ångesten är ju att ställa sig upp, se den i vitögat och skrika 'Fuck you!', och sedan bara göra den där grejen i alla fall.

Jag tycker hursomhelst att du har varit jätteduktig som har klarat av att resa runt så mycket som du har gjort nu, och självklart kommer det gå bra även när du reser till Las Vegas (vilket för övrigt är hur coolt som helst)!

Svar: Fast alltså, se bara hur det gick för Will i Stranger Things? Eller du kanske inte tittar på det? haha. Åh. Äckelångest!!
❤️❤️❤️
Bunny

#2 / / Abra:

DU ÄR JU BÄST! Därför klarade du allt det. Du är så stark!!

Svar: Fina du ❤️
Bunny

#3 / / Batman:

So proud of you <3

Svar: ❤️
Bunny

#4 / / Mirano:

Svar: Vi har ett avsnitt kvar av säsong 2 - no spoilers pls haha! :D